|
Det stora sjösystemen i Kalv har spelat en mycket stor roll i Kalvs historia. I fredstid var de till glädje och nytta när Kalv var en gränsbygd ledde de fiende till bygden. De första inbyggarna kom till denna trakt för omkring 4000 år sedan, och fiskrika sjöar och mäktiga lövskogar där livet antagligen var lätt att leva. 1000 år senare, på bronsåldern, hade en bondestam etablerat sig. Vid Gammalsjö säteri finns ett gravkummelfält som vittnar om detta. Många gårdsnamn har också sitt ursprung från denna tid. I övrigt vet vi inte så mycket om vad som hände på den tiden så vi tar väl ytterligare ett skutt i tiden på 1000 år. År 951 fanns det med säkerhet ett kapell i Sandvik, på andra sidan sjön Fegen. Det var ju nästan i Kalv, då hade man så goda och enkla förbindelser över sjön. Ett kapell blev också byggt i Kalv. Med tiden byggdes också en kyrka. Flera kyrkor har avlöst varandra under tidens gång och bl.a. dopfunten minner om kyrkan som fanns på 1200-talet. Under samma tid som kristendomen kom till våra bygder började även den världsliga makten göra sig gälland. Vi Göpe nabb, nuvarande Näs, vid Fegens strand fanns en dansk fornborg. Göpe är fornnordiska och betyder slukhals. Detta säger en del om hur man såg på fogden. En besvärlig tid tog sin början för våra förfäder. Kalv blev en gränsbygd och då som nu råkar civilbefolkning illa ut när kriget kommer. Särskilt illa var det under Nordiska sjuårskriget då det enligt 1570 års fodgeräkenskaper fanns ett åttiotal (i mantal) hemman som låg öde. I freden vid Brömsebo 1653 då bl.a. Halland och Skåne blev svenskt flyttades riksgränsen från Kalv och friden och freden kom åter. Det dröjde till början av 1800-talet innan Kalvs "storhetstid" började. Befolkningen ökade från 800 vid sekelskiftet till 1300 75 år senare. Då var det stor och störst som gällde. Kalv var ett "fett" pastorat. Prosten Rahmn hade varit missionär i Sibirien och vid Volga, legationspastor i London innan han kom till Kalv. Han var en engagerad förkunnare av evangeliet, han gick bl.a. till hårt angrepp mot de många lönnkrogarna och han såg till att fröken Helena Westerlund fick gå på seminariet i Göteborg. Hon utexaminerades som den första folkskollärarinnan där 1846. Friskolan i Kalv är nu uppkallad efter henne. I slutet av 1800-talet började befolkningsminskningen, nödår, industrialisering, emigration till Amerika, rödsot... Orsakerna var många, men än är vi några kvar och många minnesmärken finns bland dem märks: Stenstugan från tidigt 1800-talet. Där bodde Betty ända till 1949. Sedan skänktes den till hembygdsföreningen. På midsommardagen brukar det vara friluftsgudstjänst där. Stugan är öppen vid speciella tillfällen som annonseras i Kalvbladet. Det är också "knacka på"-öppet d.v.s. ring till Margit 0325-51044 eller Ina 0325-54032.
Den gamla kvarnen vid Gammalsjö är renoverad och väl värd ett besök. Det är öppet, bara att stiga på. Välkommen! |
